2018 BLIR 2019

Och tänk så kom det ett nytt år ändå. Vem hade kunnat tro det. 
Jag firade som sagt ute på lille öland! Det var fint och ganska lugnt, så som jag gillar. :) Vi var typ sju nära polare som hängde ute i ett litet hus på landet. Där lagade vi käk ihop (länge), åt och skålade, pratade 2019-goals och spelade spel. 
 
Vi kom dit när det var mörkt så jag knäppte bara ett par få bilder. Filmade mest. Jag tycker att det kan kännas roligare för mig ibland, att ha filmklipp. Man skrattar ju så i efterhand. 
 
Vi alla hade med sig lite käk var. "Det borde ju räcka", tänkte vi. Jo tjena. OM det räckte lol. Det var så mycket mat att vi omöjligt kunde käka upp det, så nu har gustaf mat fram till juli ungefär. 
 
 
Mmmm min kompis simon! hej!
 
Mmmm min kompis kean! hej.
 
Fin-vinet åkte fram. Och fin-alex pillar med fin-maten.
 
Och carro rå! finis.
 
Sen tände vi lite mini-fyrverkerier (dvs tomteblogg hehe) och kramades och skålades när klockan slog 2019. 
 
Over all en fin nyårsafton. <3 Jag blir mer och mer för att hänga smått. Jag trivs med få nära vänner som jag bryr mig om och som känner mig väl. Det finns en trygghet i det enkla. 
 
Vanligtvis blir jag ganska blödig runt tolvslaget och årsskiftet men i år kändes det inte alls så. 2018 har gett mig mycket fint men mest av allt har det varit lite mellanmjölk. Trots att jag har gjort mycket som borde pirrat i mig, så som att bo i både Spanien & Italien, målat om i en ny lägenhet i mitt lille torn på Södra Vägen här i Kalmar, börjat plugga, träffat fina och fula personer och skrattat mycket så har det ändå inte berört mig så som det brukar. 
 
Jag har inte haft så nära till mina känslor som jag brukar ha och jag har faktiskt mått ganska kasst ibland utan nån speciell anledning. Många morgonar har varit tunga och framförallt har jag varit så jäkla trött!!! Det kändes inte så jobbigt att stänga det här året på något vis. Jag blev inte så sentimental alls. 
 
Istället längtar jag efter 2019. 
Jag hoppas så att det kittlar mig. 
Kanske skakar om mig så mycket att jag trillar av stolen.
 
Snälla 2019 låt mig trilla av stolen ibland. 
Jag litar på dig.











Kom ihåg mig?
Go & gla. Jobbar som reseledare och lever Lanzarote-life över vintern. Jobbar som frilansskribent och fotograf också någonstans mitt i mellan. Här ventilerar jag vardagen med allt vad det innebär och inte innebär och skriver mest för att kunna se tillbaka på dagarna som gått när andra dagar har kommit. Häng med. <3