ALLT JAG EGENTLIGEN SKULLE SÄGA

Åh. Här ligger allt så efter. Jag har fortfarande så mycket fint att visa från januari. 
 
Så, let's. 
 
Så, i mitten av januari hade jag fina dagar ihop med Silja + Solveig. Åh! Mina fina vänner! Tänk att jag har fått så kul polare genom mitt jobb. Och tänk att man liksom jobbar ihop och bor ihop intensivt som fan i ett par månader och sen ses man inte på ett halvår och så kommer man och hälsar på varandra i nya länder på nya platser och så är allt precis som förut. Det är så vi.
 
 
 
 
Jag visade min stad, här. Eller min och min. Det känns inte som min stad utan mer som en helt vanlig stad som jag råkar bo i. Märkligt, faktiskt. Costa Teguise (här där jag bor) känns inte som hemma än trots att jag ändå bott här ganska länge, nu. Förut har det alltid känts mer som hemma. Det finns någonting i gatorna här, ändå. I fiken och i barerna där jag brukar promenera sent om kvällarna. Det ligger i luften på något vis. Snart ett hemma. 
 
Så (sorry att jag blir så flummig men jag svävar iväg så lätt)
 
Allt jag egentligen skulle säga var att vi tog en kaffe + bailys här på cafét. 
 
Sen strosade vi vidatre och hamnade på min favvo-restaurang. Jag tar med alla hit. Ett litet ställe med lampor i taket och god pizza och rött vin. Ligger på samma gata som jag bor och jobbar. Ja, här hänger man.
 
 
 
 
Sen åkte Solveig hem och Silja sov hos mig ett par nätter. Vi åkte in till the capital Arrecife här. 
 
 
 
Sen tog vi en glass och kaffe vid hamnen och pratade med en spansk man som pratade för länge om hans resa till Nepal. 
 
 
 
 
Åh. Ja. Mina vänner. <3 Nu ses vi inte på länge. Tanken var att jag skulle flyttat med dem båda nu i mitten av feb till LOOOONDON men det blev att jag stannade kvar i the lanza-life lite grann. London finns kvar tänkte jag. Då. London är ju ändå så skitnajs, tänker jag nu. Äh. Jag ska hälsa på dem ändå! I april hoppas jag på!











Kom ihåg mig?
Go & gla. Jobbar som reseledare och lever Lanzarote-life över vintern. Jobbar som frilansskribent och fotograf också någonstans mitt i mellan. Här ventilerar jag vardagen med allt vad det innebär och inte innebär och skriver mest för att kunna se tillbaka på dagarna som gått när andra dagar har kommit. Häng med. <3

HannaVic logotype