FÖRSTA DAGAR I ITALIEN MED LITE OTUR OCH NYVAKNA KOSSOR

(null)

(null)

Hej mina vänner ❤️

Jag börjar långsamt att landa här i Italien. Det verkar så fint här, jag bor mitt ute på den italienska landsbygden ihop med mitt team. När vi går till jobbet i morgonsolen så promenerar vi genom ängarna där kossorna håller på att vakna till liv, bönderna matar grisarna och de små gatorna är alldeles tomma, bortsett från någon enstaka moped som nyvaket puttrar förbi. Det är fint här. 

Jag trivs bra men jag har haft lite otur med mina första dagar.  Jag fick värsta infektionen i fingret på något vis. Började med att jag hade ett litet sår som liksom vägrade läka och sen gjorde det så sjukt jäkla ont och blev helt rött och brinnande på nåt vis. Till en början gjorde det bara sjukt ont men häromnatten vaknade jag upp och mådde liksom dåligt på riktigt så då fick jag åka akut (nåja, så akut det kan bli här haha...)  till en doktor här i straden bredvid. Jag fick medicin och nu efter ett par dagar verkar det som om det går åt rätt håll.  Dessutom har jag varit utan toalett de första dagarna här eftersom att den vart trasig (welcome to italy lol) men det verkar som om de har fixat den nu. Hoppas på det också. Med andra ord - lite oflyt till att börja med MEN glad ändå oftast!!! 

Det är alltid en märklig känsla i början av en säsong. Dels är man lite vemodig för man saknar nån hemma och det känns alltid, och jag menar verkligen alltid, som om "det här kommer aaaaaaldrig bli lika bra som min förra säsong", men dels är man lite pirrig över alla nya polare man klickar med och för vad som väntar under sommaren. Overall är det mestadels en härlig känsla även om hemlängtan slår till då och då. Tror jag. Så är det för mig iallafall. Säkert inte för alla  :) 

Jag har mycket att skriva om här redan. Har haft lite tid att ta mig runt här på ön faktiskt och dessutom vill jag skiva lite om Barcelona också. Får ta tag i det ikväll men man är ju så trött när man jobbar långa dagar. Jaja! Kram och puss vi hörs snart! Ta hand om varann tills dess.

SÅNT VET MAN ALDRIG FÖREN EFTERÅT

Det är alltid en märklig känsla kvällen innan jag ska flytta. Jag ligger alltid i sängen och blir sådär tråkigt vemodig och tänker ALLTIIID "nästa gång jag går och lägger mig så är det någon helt annan stans". Extra märkligt precis innan säsongen så här.,Att imorgon ska jag flytta till det som kommer att vara mitt hem fram tills löven trillar av träden här hemma. Det känns så långt bort nu. Löven har ju inte ens kommit än. 

(null)

(null)

(null)

Och trots att det känns tråkigt att lämna alla och kramas hejdå, igen, så är jag ändå tacksam för att jag har lite mer kött på benen den här gången. Tänk min första säsong, det är två år sedan nu, jag låg och ångest-ade i två veckor innan. Ingen fattade varför jag ens åkte. Inte jag heller. Men det var något i kroppen som bara sa att jag var tvungen på nåt vis. Bra jobbat kröppen.

Jaja! Kul saker som jag lärt mig med säsongerna är iallafall vad jag ALLTID önskar att jag tog med mig men som jag alltid glömmer. I år tar jag med mig alla de sakerna. Här kommer listan på de absolut nödvändigaste men som man ändå aldrig tar med. Obs obs utan inbördes ordning (allt är på plats nummer ett)

- en förgrenare. I alla lägenheter jag har bott i utomlands har jag liksom alltid fått krypa runt på golvet i århundranden innan jag hittar ett eluttag. Ett. En förgrenare bara måååååste man ha! ju! 

- ögonbrynsfärg. Det finns liksom inte i södra Europa. Och, jag är jätteljus (= inga ögonbryn) så jag har bunkrat upp. Om jag får övervikt på bagaget är det definitivt ögonbrynsfärgen. Jag åker inte utan den. 

- toalettpapper. En rulle. Been there done that haha... glömmer aldrig när jag kom till Grekland. Bodde verkligen på landsbygdens MAMMA + det var sen kväll. Jag hade kunnat offra allt annat bagage för en toarulle just då. Say no more say no more. 

- En hårddisk med filmer. Ofta är ju internet himla dåligt där jag bor och även om man bor på semesterdestinationer så är det ju verkligen knappast så att man lever life varje dag (så om jag får det att verka så: det är lögn), och många kvällar kör man ju lite slö-film-tittande i sängen. Jag är redo för det nu med ett helt bibliotek att välja bland. Det var jag inte i vintras. Jag har sett Harry Potter nummer 3 på repeat bokstavligen från november till mars. Jag vågar säga att jag kan replikerna hyfsat. Sen fick jag äntligen en ny film att växla mellan. Lejonkungen. På tyska.

Ja så jag är redo. En hel resväska FÖR redo. Ni ska se mig när jag åker ut på destination. Ska se om jag kan få till en bild imorgon. Två stora resväskor + en liten. Och handbagage, då. "1 pice/passager" står det på flygbiljetten. Living on the edge minst sagt. 

Nej men, på riktigt, det känns lite tråkigt att lämna igen. Hela mitt liv går ut på att säga hejdå just nu. Kram och hejdå. Och sen träffar jag nya polare som jag måste säga hedjå till, också. Och så går det runt. Men, det är ett val jag har gjort och någonting som kommer med den här livsstilen. Det är svårt att undvika ju. Jag hoppas bara på att få ha alla vänner och alla jag gillar samlade under samma tak någon gång. Det vore nästan omöjligt men det vore fint. 

Undrar hur Italien kommer behandla mig. Jag är lite nervös tror jag. Undrar om jag kommer få livets finaste sommar. 

Det fina är att ju att sånt vet man aldrig fören efteråt. 

Let’s!

FINA OCH FULA DAGAR MEN DENNA VAR DEN FINASTE!

Heeeeej!

Idag är man inte så kaxig. I söndags åkte jag på värsta förkyldningen som gick från 0 till 100 under eftermiddagen, ni vet, det typiska med sååån himla huvudvärk, halsont och ont i hela kroppen. Så där så det känns jobbigt att resa sig upp, liksom. Och TROR NI INTE att jag också fick en släng av magsjuka. Haha. Precis vad man är sugen på, då. Så jag parkerade mig själv i sängen och låg där tills i morse. Ussscchh. Så blir man ju lite sur och tänker typ "aah men jag som har semester och allt! sämsta timingen!" men helt ärligt, man har ju aldrig tid att vara sjuk. Och så har jag scrollat flödet på instagram ungefär varannan minut och mått dåligt över hur alla andra har carpat skiten ur diem och solat på uteserveringar och levt livet och allt det där. 

Så, för den som också har legat i sängen i två dagar i sträck: det har jag med. Inget att må dåligt över.
 
Vissa dagar är fina och vissa dagar är fula även om alla dagar är ljusa och härliga och filtriga på instagram. Det är ju fattat. 
 
Men! Låt oss gå från de här fula dagarna till en JÄTTEFIN dag istället! Kanske min finaste under hela min lanzarote-tid. 
 
Okej, storytelling på gång. Så här var det: 
Jag hade tjatat så på Luke att "hallå det är min sista lediga dag vi kan väl göra något kul!!!" och han suckade alltid och sa att, "jaja, vi ska hitta på något kul, såklart, men sluta tjata snälla Amanda du tjatar ju alltid så." Typ. Men så nån dag innan berättade han att han hade bokat ett dyk till oss nere på östkusten av Lanzarote. Kul, ju! Så vi drog dit. 
 
 
Sen drog vi oss hemåt och jag var nöjd och glad. Jag hade länge försökt att fixa en hejdå-middag till mig själv (ni hör ju... haha), ihop med Luke, Justine, Henna och Kalle som var de polare jag hängde mest med, men vi alla jobbade så olika tider under mina sista dagar så jag fattade ju att vi inte skulle hinna med det. Jag sa något till Luke i bilen att, "det var himla synd", och att jag skulle fråga dem en extra gång om vi inte kunde ta en öl ihop eller något samma kväll eller så. Ja, en öl borde de ju hinna, tyckte Luke. Så jag skrev nåt om att ta en öl i vår grupp men ingen svarade och jag fattade ingenting. 
-De kanske helt enkelt... inte vill, sa jag och såg på Luke. 
Han nickade långsamt. 
Sorgligt, tyckte jag. 
 
Sen åkte jag och Luke på lite roadtrip och jag sa att vi kunde käka något uppe vid vulkanerna (sidospår! om ni ska till lanzarote, åk upp mot vulkanerna och hitta en liten lokal restaurang och käka på. Det finns en del och det är så mysigt där uppe. Bra mat och alla ((alltså alla!!!)) är så trevliga.) 
- No, but i really want to eat in Arrecife, sa han.
Jag tyckte det lät skittråkigt. Arrecife är en stad rätt nära oss och vi har hängt där så mycket. 
- But Arrecife is a bit boring, sa jag. 
- You are boring, sa han.
Jag kollade på honom men han log. 
- It's nice in the harbour, sa han sen. 
Och så åkte vi till Arrecife, då.
 
 
Och hamnen, den är ju fin. 
 
 
 
 
Han var så långsam tycker jag. Skulle liksom kolla på allt och sånt gör mig galen. 
- What's wrong with you, sa jag och försökte dra med honom. 
- Let's just have a look at the water, sa han. 
Jag suckade. 
Herregud, "let's have a look at the water", hur långsam får man bli, tänkte jag. 
 
 
Plötsligt fick han himla bråttom. 
Äntligen, tänkte jag. 
-So, where do you want to eat, frågade jag. 
Han svarar en restaurang som vi käkat på hundra gånger. Maten är jättegod och bra men, lite tråkigt, tyckte jag igen. 
- But we have already been there like hundred times, sa jag.
- Yes but we never tried the steak. 
Jag fattade inget. Såg upp på honom. 
- But Luke, i'm a vegetarian... 
Och i samma sekund stiger vi in på restaurangen och Luke avbryter mig med,
- And we also have some company here!
 
Att inte jag dog. Jag bara skrek och skrattade och blev så överraskad. (typiskt den enda entertainern i bilden aka justine att ALDRIG kunna vara normal på bild). Då fattade jag ju varför han vart så långsam och sen haft så bråttom, han hade ju timat in dem perfekt. Och att han kommit med sämsta ursäkten "we never tried the steak" även haft han vet att jag aldrig skulle käka nån stek, ju.
 
Alltså. <3 Mina fina bästa personer hade överraskat mig med en middag!! Som jag tjatat om så länge! 
 
Och de hade också beställt in favvo-vinet och lite käk som kom in precis när vi kommit. 
 
 
 
Jag. Helt trött och lite gråtig och SÅ glad även om det inte syns hehe. 
 
Och Luke var ju glad efter en lyckad överraskning. 
 
Käk! Så gott!
 
Mina människor. <3
 
Ja ni fattar ju! Vilken fin dag man hade!!! Bara kul och överraskningar och vilka fina människor jag har som tog sig tiden. <3 Jag var helt pirrig och lite skakig säkert hela kvällen!!! 
 
Sånt får en tänka tillbaka på, när man har legat i sängen tre dagar i sträck. Livet är fult och lite trist ibland men så ofta är det ju SÅ fint!!! Visst! Man får ju tänka så annars blir man ju knäpp!! 
 
Nu ska jag ner i källaren och rensa kläder. Var i min lägenhet på kaptensgatan häromdagen för att packa ner kläder i flyttlådor. Jag hyr ut lägenheten till ett par just nu, och så får vi se om jag flyttar tillbaka dit någon gång eller inte. :-) Jag älskar ju den lägenheten men det vore också kul att jobba utomlands en vinter till. Sol och hav är gott för själen! 
 
Packa kläder alltså. På söndag drar jag! Längtar efter italien. Längtar efter att få köpa frukt på lokala marknader igen. Jag har tillockmed köpt en sån där nätväska, ni vet. Haha vem tror jag att jag är! Hoppas de har lokala fruktmarknader bara för jag vet inte annars vad jag kan ha i väskan. Allt som är mindre än apelsiner kommer ju trilla ut. Jaja! fin på instagram blir den om inte annat!

Kram kram vi hörs snart. <3

Go & gla. Jobbar som reseledare och lever Lanzarote-life över vintern. Jobbar som frilansskribent och fotograf också någonstans mitt i mellan. Här ventilerar jag vardagen med allt vad det innebär och inte innebär och skriver mest för att kunna se tillbaka på dagarna som gått när andra dagar har kommit. Häng med. <3

HannaVic logotype