10 DAGAR

Det är ett tag sedan nu, två veckor eller så. Kanske mer. Måste ha varit den sista dagen i augusti eller så. Då hade vi hejdå-frukost för min fina vän Petra som åkte hem till Finland, igen. Vi hörs förstås fortfarande ofta men det är så tråkigt att skaffa vänner som man inte träffar på länge sedan. Jag har sagt det så många gånger men hjärtat går verkligen i många olika delar som sedan sprids ut över världen och liksom kanske aldrig blir riktigt sig självt igen. Men på ett fint sätt! 

Petra och jag har verkligen haft så kul ihop den här sommaren man blir ju helt knäpp. Vi drack vin under jordbävningarna tillsammans, kanske är det sommarens starkaste minne verkligen. När vi satt där ute på asfalten, helt skärrade och skakade, och lyssnade på ambulanser som slirade på gatorna bredvid och vi öppnade en flaska rött för attvi liksom inte hade så mycket annat att föra där i natten. Haha. Åh ❤️❤️❤️❤️ 

Vi var på restaurangen som har blivit min. När jag bodde i Tigaki var jag ju här jämt. Ibland flera gånger om dagen. Sedan jag flyttade till Marmari har jag varit där två gånger bara men jag älskar verkligen den här lilla skitrestaurangen. Och! De har värdlens bästa frukost! 

Mina gullefjun Silja och Andreas. Han har ju också åkt hem, nu. För ett par dagar sedan. Men vi bor i samma stad hemma så vi ska ses så fort jag har landat! Så kul! 

Och min Solveig och min Alex <3 

Ååååh ❤️❤️ Mina fina vänner.

Den här stackars bloggen lever verkligen efter "bättre sent än aldrig" men äh! Så blir det! Nu har jag tio dagar kvar här. Jag vet knappt hur det ska gå till för den här gången är det verkligen jobbigt att lämna. 












Kom ihåg mig?
Go & gla. Jobbar som reseledare och lever Lanzarote-life över vintern. Jobbar som frilansskribent och fotograf också någonstans mitt i mellan. Här ventilerar jag vardagen med allt vad det innebär och inte innebär och skriver mest för att kunna se tillbaka på dagarna som gått när andra dagar har kommit. Häng med. <3

HannaVic logotype