DO YOU MIND IF I HOLD ON TO YOU SO THAT I WONT CRACH

Häromkvällen plockade en polare upp mig för att åka ut och åka lite grann med bilen. Som man saknar det när man inte har någon egen. Jag åker ju sällan bil här.

Vi åkte upp i bergen och sedan runt hela ön. Han har varit där mycket förut men det var första gången för mig och så fiiiiint fint fint härligt fint det är.

Har börjat en ny kille på jobbet. Tycker om honom mycket, han är härlig & kul. Albert. Häromdagen gick vi tillsammans med Robin och Juan till en poolbar vid stranden där vi hängde under rasten.

Jag och min bästa bästa bästa polare Juan efter att barnen i kidsclub fått måla oss med ansiktsmålning. Han slutar jobbet nu i helgen. Så himla tråkigt tycker jag. :(

Och annars går jag bara och spänner mig inför att få veta min vinterdestination. På ett sätt känns det så hemma här. Kanske blir jag kvar.

Och det låter kanske töntigt och konstigt men för första gången sen jag kom hit så försöker jag liksom att andas långsammare. Eller, mer medvetet iallafall. Stanna upp då och då, eller vad man nu säger. Jag vill försöka ta vara på allting här. Det är så fint allting.

Och idag dricker jag kaffe och shoppar skor. Har köpt så många skor här. Vet aldrig hur jag ska få hem dem till Sverige.

TVÅ MÅNADER SENARE

Det regnar idag och jag kan äntligen ha långärmat. Jag har promenerat gata upp och gata ned i regnet. Skönt. Förbi caféer och butiker. Sedan min första dag här har jag velat köpa en matta men alltid tänkt att det var onödigt eftersom att jag inte skulle stanna länge. Mest ett par veckor, tänkte jag. Men idag köpte jag en. Jag vill stanna över vintern också. Hoppas jag får möjlighet till det.

Tänk så fint att livet förändras ständigt. Ramlade över några enkla och vardagliga bilder som kastade mig tillbaka till förra året, samma tid som nu, och kanske slog det med mer än någonsin hur allt förändras och förändras och hur det ständigt kommer fortsätta förändras.

För bara ett par månader sedan gick jag i något grått och rastlöst. Ville iväg. Jag har svårt att minnas vad jag liksom gjorde med all tid. Vad jag la min energi på. Vad som fick mig att pirra och längta och skratta. Jag kände mig gammal trots att jag bara var nitton. Kanske för att jag kände att jag inte ägnade mina dagar åt sådant jag ville ägna dem åt när jag var just nitton.

Fast nu är det annat. Jag känner mig liksom mer levande på något sätt. Eller åtminstone så vet jag vad jag lever för.

Och tänk att jag aldrig kunnat tänka mig det här. Att jag skulle hänga på internetcafér i gran canaria under eftermiddagar i september. Att jag skulle jobba inom underhållning och att jag skulle bli en del av vår team-familj. Det slog mig så hårt i gårkväll efter jobbet när jag drack sangria och åt pizza med mina polare Juan & Samantha. Att jag var så nära på att stanna hemma i sverige. Att jag var så nära på att inte åka hit alls och hur mycket det hade tagit ifrån mig.

Fint att jag åkte.

Och nu har jag en matta också

Och här är föresten ett par fler glimtar ur mitt rum här hemma i lägenheten.

Och så ett stycke jag.

Ja det är ju ingen lyx men det går ju inte heller någon nöd på en. Som jag gillar det.

KOMMA HEM

hej, jag åkte hem till Sverige i förra veckan för att hänga hemma i tre dagar.

Överraskade Elin halv sju på morgonen. Vi grät nog lite båda två. Och sedan åt vi bufféfrulle inne i stan och det är konstigt hur hemstaden alltid kommer vara så fin även om man är så trött på den när man är mitt i.

På kvällen hade Julia fixat kräftis. Så KUUUUL och mysigt och härligt att träffa mina bästa bästa bästa polare igen. har längtat efter er. <3 slänger in lite bilder. de får tala tillräckligt.

Och på lördagen var det bröllop. ❤️❤️❤️❤️❤️ Jag fotograferade givetvis men framförallt var jag tärna. <3 duktiga Julia sminkade oss.

Och så ett litet inkast med bilder. ❤️ Min finaste familj.

Ska visa er fler en annan gång.

Den här veckan ligger jag i hårdträning för vår svåraste dansshow som vi ska ha i morgon. Vi har dansövning flera timmar varje dag och i natt vaknade jag upp i ren panik och började räkna högt (un dos tres quatro y un y dos y tres y VENGA OTRA VEZ) innan jag förstod att jag var hemma och att klockan var allt annat än dans-tid. Jaja så kan det gå. Är pirrig inför showen. Vi höres en annan dag ha det fint hej.

Go & gla. (Typ) hobbyfotograf som mest använder den här bloggen till att visa upp glada all-around-bilder! Jag jobbar med gamla människor och med växter. Är också fotograf och ungdomsreporter. Brinner för resor, välmående och fotografier och drömmer stort om att en gång ha en bröllopsvernissage och resa jorden runt. Ge mig två år så har jag bockat av båda!

HannaVic logotype